16 dagar senare kommer jag hem. Genast ser jag att mitt spinkiga avokadoträd har trillat pinn. Ovanpå topplagret av jord ligger de sorgliga resterna av dess fallna blad.
- Ja den där ja. Jag vattnade och vattnade, men det rann bara ut. Krukan har ett hål i botten", säger rumskamraten, som verkar vilja kompensera plantans hädangång med att hon i alla fall applicerat både flit och iver i sitt uppdrag.
Jag lyfter upp den döda avokadoplantan. Den står på ett lerfat, från vilket allt överflödigt vatten sipprat ut - och herrejävlar hur parketten ser ut. Efter en snabb inspektion konstaterar jag att detta inte var en isolerad händelse; i en av växterna har till och med en liten svampkoloni vuxit fram. Som tur är så var det bara avokadoplantan som stod på ett icke vattenfast fat.
Nu står plantorna ute på balkongen i ett försök till nöddränage. Och parketten, den blir sig nog aldrig lik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar