Du sköna nya värld

Läser rapporten "Future Work Skills 2020" om framtidens jobbsituation, med en hel del intressanta observationer. Följande extrakt, som beskriver en av sex drivande förändringsagenter - Rise of smart machines and systems - ger mig dock dåliga vibbar:

Over the next decade, new smart machines will enter offices, factories, and homes in numbers we have never seen before. /---/ As these machines replace humans in some tasks, and augment them in others, their largest impact may be less obvious: their very presence among us will force us to confront important questions. What are humans uniquely good at? What is our comparative advantage? And what is our place alongside these
machines?

Utvecklingen som beskrivs är inget nytt, men hur det beskrivs fick mig beklämd. Ja, var är människans plats vid sidan av de allt mer avancerade maskinerna? Det är sådana här stunder man inser att framtiden redan är här. Och att den inte nödvändigtvis lever upp till de fagra löften som en gång målades upp som modernitetens slutstation.

Safe return doubtful

Sitter och tänker på den tid då män var män på riktigt. Ernest Shackleton var en sån. Han ledde en expedition till Antarktis 1914-1916, med målet att korsa kontinenten via en rutt som inte gjorts innan. Livet stod på spel för de män som deltog.  Det var inte heller något han smög med när han efterlyste medlemmar till expeditionen:

Men wanted for hazardous journey. Small wages. Bitter cold. Long months of complete darkness. Constant danger. Safe return doubtful. Honour and recognition in case of success.

Att han faktiskt lyckades rekrytera 27 individer är nästan lika fascinerande som historien i sig: fartyget frös fast i isen, och snart var besättningen strandad i utkanten av norra Antarktis (efter att fartyget krossats av isen). Boken The Endurance: Shackleton's Legendary Antarctic Expedition berättar historien, och illustreras med foton tagna av fotografen Frank Hurley. Inte sedan filmen Alive har jag blivit så rasande imponerad av ett fåtal individers kapacitet att inte bara ge upp.

Ja vad kostar ett pass egentligen?

Ok. Det här är kul: svenskarnas mest sökta*  fraser som börjar med "Vad..."

1. vad är klockan
2. vad betyder ditt namn
3. vad blir det för mat
4. vad är det för vecka
5. vad är kärlek
6. vad är bilen värd
7. vad händer i stockholm
8. vad heter låten
9. vad kostar ett pass
10. vad ska jag göra

Andra, kanske något mer inspirerade, sökningar på Google hittar ni på @old man's search.

*) enligt Googles söktrendlista för 2011

Greetings from the cubicle farm, part 3 (which is your favorite ambient noise?)

24 timmars oavbrutet ljud från Star Treks dovt mullrande motorer ingår från och med nu i mitt överlevnadskit för stressiga situationer. Det är liksom inte så mycket som kan rubba ditt inre lugn när du har yttre rymden i dina öron.

"My favorite ambient noise from the whole series is the engine idling noise
in TNG. Great for ambiance and imagining that you're in deep space"

Milfshaken: revisited

Ni kanske minns Milfshaken – Friggs kampanj för måltidsersättningsdryck som jag raljerade om i augusti. Den blev anmäld till Reklamombudsmannen som stötande och könsdiskriminerande, och nu har domen fallit: icke skyldig.

Friggs svarade i sitt yttrande att deras uppfattning är att målgruppen:

förstår och uppskattar leken med det moderna populärkulturella begreppet ”milf”. Det faktum att ”milf” från början var ett uttryck med ursprung i porrindustrin men som på ett bra sätt ”kidnappats” av vanliga människor och fått en positiv innebörd var också en orsak till att annonsören valde att använda sig av uttrycket. ”Milf” används idag i vardagligt tal för att beskriva en attraktiv kvinna över trettio år. Begreppet används idag av både män och kvinnor. Det förekommer också i medierna.

 "Va? Du tycker Milf är ett kränkande epitet? Jamen det förekommer faktiskt  medierna". Det ska bli min nya argumentationslinje vid kritik: "det är lugnt - det förekommer faktiskt i medierna".

Om förståelse

Hej,

jag vill avsluta checkinmusic. Jag förstår inte ens vad det är.

Mvh, 
Hanna
-----

Hej Hanna,

Ditt abonnemang är nu avslutat.

Hälsningar

Check-in music
----
Förstår fortfarande inte vad det är.

Vänliga hälsningar,

Hanna

----

Den bråkiga korven och andra hits

Beverly Hills 90210. I Spanien känt under namnet Sensación de vivir - Känsla av att leva. Wtf?

Nej, de gör precis som de vill här i Spanien. Jag ser framför mig hur mustaschprydda spanska TV-gubbar satt och brainstormade för sisådär tjugo år sedan: "Jamen det här är taget! Sensación de vivir - sí, det låter ungt och fräscht, jag menar, vad gör man i USA som ung? Jo, man har liksom feeling för det här med att leva!".

Andra bra exempel på hur man översatt med stil:

• Rosemary´s Baby -> La semilla del Diablo - Djävulens frö
• Dr. Strangelove or: How I learned to Stop Worrying and love the bomb -> ¿Teléfono Rojo? Volamos hacia Moscú -  Röda telefonen? Vi flyger mot Moskva
• The Sound of Music -> Sonrisas y lágrimas - Leenden och tårar
• Braindead-> Tu madre se ha comido a mi perro - Din mamma har ätit min hund
• Point Break -> Le llaman Bodhi - De kallar honom Bodhi
• Die Hard -> La jungla de cristal - Glasdjungeln
• The Village -> El bosque - Skogen
• Beverly Hills Ninja -> La salchicha peleona - Den bråkiga korven

Den bråkiga korven, aka Chris Farley

Helt hopplöst att hitta rim och reson i hur de tänkt. Men någonstans mellan total godtycklighet, förkärlek för att inbaka (ofta kryptiska) spoilers, och ibland rena missförstånd av filmen; där ligger nog svaret.

Också ett sätt att se på det

Äntligen!

Pizzasås ska nu klassas som en grönsak i USA. I alla fall om kongressen får igenom sitt förslag. Låter som en bra strategi för världens överviktigaste land tycker jag.

"Nutritionists say the whole effort is reminiscent of the Reagan administration's much-ridiculed attempt 30 years ago to classify ketchup as a vegetable to cut costs."

Jag undrar bara hur man skulle avbilda pizzasåsen i kostcirkeln? I burk, eller på pizzan?

Hur man torkar lök

Jag är i en liten by två timmar nordväst om Madrid, spatserar runt. På en innergård hänger tvätt ...och lök? En halvtimme senare går jag förbi igen. Då hänger bara tvätten kvar. Det enda beviset för att löken verkligen hängde på tvättlinan är det här fotot.

Ett riktigt dåligt löp

Kort och kul om allt ett löp ska vara (och inte vara): läs här.

The toasted Beatles

Ringo Starr. He's toasted.

Henry Hargreaves heter mannen bakom brödrostade Beatles. För att se hela kvartetten, klicka här, sedan "Still" =>"Toasted". Finns tyvärr ingen direkt url.

Welcome to the cubicle farm, part 3: Rick Astley

 För er som sitter och kliar er i huvudet och funderar vad det är frågan om: lyssna här.

Tack till Nico: hejare på Excel som ibland bjuder på underhållning.

Who says there is no "I" in team?

Nicolas Cage går igen

 

Varför Nicolas Cage förekommer i ett foto från 1840.

TKO till Locket

Jag föreställer mig att spänningen varit brutal sedan jag skrev om locket som fastnade i stekpannan. "Vad hände med stekpannan? Ligger den fortfarande kvar i kylskåpet? Fick hon av locket? Hade omeletten blivit bränd? "

Svaret ser ni nedan. I går hittade jag en verktygslåda i skrubben, och metodiskt provade jag med olika tänger och tekniker att få loss locket. När så både stekpannans handtag och lockknopp lossnat, fick jag till sist se mig besegrad av locket. Jag slängde hela kittet i soporna.

Locket fick sig en knäpp på knoppen under rond tre,
men gick ändå segrande ur ringen

PS. TKO (Teknisk Knock Out) innebär att domaren avbryter en boxningsmatch. Det vet alla som spelat Punch Out, världens bästa boxningsspel från 1987.

Simkort x 3

När man lämnar sitt hemland för att på obestämd framtid bosätta sig i ett annat land, så är en av den moderna tidens frågor: vad göra med sitt inhemska mobilabonnemang? Man behåller det. Har man haft samma nummer de senaste sex åren får det nästan räknas som en identitetsmarkör.

För att slippa släpa på två apparater kör jag med en dubbelpipig mobil: en variant som kan ta två simkort. Praktiskt - och en av mina ursäkter för att inte skaffa en smartphone.

Det tredje sim-kortet

Locket på

De senaste tre månaderna har min kost i princip uteslutande bestått av café- och restaurangmat. Det skulle jag ändra på i fredags, och drog i gång ett omelettbak av stora mått. 

Halvtid: jag vänder på stekpannan. Med ett lock fångar jag upp den halvstekta potatisomeletten. Jag vänder tillbaka stekpannan, och ska ta bort locket för att se om det är bränt eller godkänt. Men locket sitter fast. Det sitter riktigt ordentligt, ofattbart, obeskrivligt fast. 

Jag har provat kniven, hävstångsprincipen, koka i vattenbad, bada i vattenbad, skaka, rå kraft. Men jag får nog säga att lock varit mer framgångsrikt än pock* i det här fallet.

Stekpannan står sedan dess i kylskåpet och tiger med sitt halvgjorda innehåll. Fyra dagar - and counting.

Locket som satt fast

*) Ordvits med stort O.

Växtvärk och parkettbekymmer

16 dagar skulle jag vara borta. Mina krukväxter skulle behöva vattnas fyra gånger under den tidsrymden. Min rumskamrat skulle sköta om det - "no problems!" sa hon.

16 dagar senare kommer jag hem. Genast ser jag att mitt spinkiga avokadoträd har trillat pinn. Ovanpå topplagret av jord ligger de sorgliga resterna av dess fallna blad.

- Ja den där ja. Jag vattnade och vattnade, men det rann bara ut. Krukan har ett hål i botten", säger rumskamraten, som verkar vilja kompensera plantans hädangång med att hon i alla fall applicerat både flit och iver i sitt uppdrag.

Jag lyfter upp den döda avokadoplantan. Den står på ett lerfat, från vilket allt överflödigt vatten sipprat ut - och herrejävlar hur parketten ser ut. Efter en snabb inspektion konstaterar jag att detta inte var en isolerad händelse; i en av växterna har till och med en liten svampkoloni vuxit fram. Som tur är så var det bara avokadoplantan som stod på ett icke vattenfast fat.

 Nu står plantorna ute på balkongen i ett försök till nöddränage. Och parketten, den blir sig nog aldrig lik.

En oväntad ledighet

Jag klagar ofta över Spanien. Det är för varmt, folk är för högljudda och skrytsamma, de har dålig humor, de trängs i kön, de kör bil överallt, de sopsorterar inte, det är hopplöst att vara vegetarian och det kostar lika mycket att ringa på mobilen som det gjorde -92 i Sverige. Sa jag att de har dålig humor också?

Men så har de helgdagarna. De har inte bara fler än i Sverige - de kommer också helt oväntat. Som i dag till exempel: ledig*! Det fick jag reda på i går.

Ja, emellanåt spricker molntäcket upp, och den spanska solen skiner utan att vara för varm.

*) Jag har frågat runt bland spanjorerna, men ingen verkar veta vad som firas eller hålls heligt: "Who cares? Free day!". Typiskt spanskt.

As good as it gets

Tjo och tjiiiim!

Bilden är från en artikel som handlar om hur bitterhet är dåligt för människan, speciellt då hon blir gammal. Men här var det inga sura miner; man skulle till och med kunna säga att bättre än så här, det blir det inte.

Omvänd psykologi - det tackar man för.

An A for effort

Det har blivit hippt att springa. Och jag försöker. Men det verkar inte falla sig så naturligt som min morfar alltid sa till mig - "Du borde satsa på löpning. Löparkropp!". Analys av svaghetsområden är som följer:

Kläderna: långa och fladdriga mjukisbyxor och t-shirt. Helt fel. Man ska visst ha tajta byxor i blanka material, och något tajt linne i samma material.
Löparstilen: den är ganska långsam och planlös. Men det hindrar inte att jag springer med ganska höga knän och fladdrande armar. Saktmodig och ineffektiv skulle man kunna kalla tekniken.
Uthållighet:  har jag aldrig varit bra på. Mentalt börjar jag leta utvägar från springandet redan de första 100 metrarna. Hur jag lyckas hålla ut mer än första kilometern är lika förvånande för mig som faktum att domedagen aldrig kommer är för Jehovas vittnen.
Stretch: kanske det mest bedrövligaste av allt. Vad- och framlårsstretch som man fick lära sig i skolan, sedan tar det stopp. Jag brukar kolla hur de andra gör, men lyckas inte översätta det ögat ser till den egna kroppens rörelser. Genant är det också när de riktiga atleterna ser hur jag taffligt och ineffektivt härmar dem.

Men ett "A for effort" skrapar jag hur som helst ihop till. Och det är ju något.

Extrainsatt Hallelujah!

Hej! Följ med mig till el Retiro, där det just nu pågår ett religiöst jippo kallat la Jornada Mundial del Juventud - Världsungdomsdagen. Och så klart - påven kommer hit! Häng med nu!

La Fiesta del Perdón - förlåtelsefesten!

Vi tar in 200 syndare åt gången på förlåtelsefesten! Kom och bekänn dina synder i parti och minut.

Katolska flickscouter från Italien, systrarna från Calcutta (Missionaries of Charity), Schönstatt nunnorna, och ett otal anda ordrar och katolska grupper (däribland Det heliga hjärtats slavinnor). Ja, det är vackert med denna religiösa mångfald som trivs tillsammans. 

Totalt beräknas en miljon pilgrimer komma denna vecka: dagens religiösa ledare, och framtidens: ungdomarna. Så när påven anländer i morgon lämnar jag över stafettpinnen till honom, och går på välförtjänt semester.

Recept för framgång

Susanne Eman bor i USA, Arizona. Hon är 32 år, och väger i dag cirka 360 kilo. Därmed är hon världens fetaste mamma. Men hon har lång väg kvar att gå (eller köra sin scooter - gå är svårt), då hennes dröm är att en dag bli världens tjockaste kvinna; något hon beräknar kommer ta 10 år, och en viktökning på 370 kilo. Om hon lever så länge, ska man kanske tillägga.

Det här är hennes dagliga diet:

Breakfast: 6 x eggs scrambled, cooked in butter 468 cals. 1/2 pound bacon 1,168 cals, 4 x potatoes as hash browns 672 cals, 6 x pieces toast with butter 600 cals, 32 ounce cream shake 1,160 cals. Snacking 1 x bag of animal cookies 1,950 cals, 2litre bottle of soft drink 800 cals, 1 x 10.5 ounce bag of barbecue flavour crisps 1,650 cals, 3 x ham and cheese sandwiches 1,576 cals.
Lunch: 3 x beef, bean and green chilli burritos with 1 x cup of sour cream 1,453 cals. Salad (1 head lettuce, 1 cup cherry tomatoes, 1 cup carrots, 1 cucumber, 1/2 cup ranch dressing, bacon bits, 1 cup crumbled cheese, 1 cup chicken 1,479 cals.
Dinner: 12 x filled tacos + 1 x cup sour cream 4,906 cals, 2litre bottle of soda 800 cals, Dessert 8 x scoops vanilla ice cream 2,080 cals, 1 x small pan of brownies 1,200 cals.
Total: 21,962 calories

Det jag undrar är: var får hon matpengarna från? Jag var arbetslös två månader, och hade inte ens råd att lyxa till det med en chipspåse.

Prawns it irons

Spanien. Jag vill inte påstå att det är Mekka för märkliga översättningar, men då och då ramlar man över omedelbara klassiker. Som "Prawns it irons".  Det som krogägaren egentligen ville ha sagt med denna lingvistiska kullerbytta är "stekta räkor".

 Langostinos plancha* "Räkor det stryker", på ren svenska

*) Plancha 1 v. 3 pers. sing. av stryka 2 (f) strykjärn -et pl.=

Påven, Madrid och barnatro

Ho ho ho! 50 miljoner pissetassar till mig

Nästa vecka (16-21 augusti) kommer påven Benedictus XVI till Madrid för att stå i centrum för Världsungdomsdagen.

Under veckan firar man mässa med påven, deltar i workshops, konserter och många andra aktiviteter som kretsar kring temat, "Med rot och grund i Jesus Kristus, fasta i tron". Man räknar med cirka två miljoner unga som kommer till Madrid för att samlas tillsammans med påven och be, fördjupa sin tro och träffa gamla och nya kompisar från hela världen. Hämtat från Svenska Unga Katolikers hemsida 

Det låter ju positivt och trevligt (även om jag tycker det är bad taste att världsdagen för ungdomar hålls i katolsk regi). Men det rimmar illa om ett evenemang för ungdomar bekostas med deras framtid. Påvens besök beräknas kosta Madrid 50 miljoner euro. Samtidigt har man beslutat att skära ner budgeten för skolorna med 40 miljoner för det här året. 

Kanske bara ett olyckligt sammanträffande. Aja. Dit det barkar, dit bär det. 

Looting lulz

...and that's all I had to say about dat. Om kravallerna i England, alltså.

Sten, sax... och påse

När demokratiska beslut ska tas förespråkar jag ofta sten, sax och påse. Inte bara för rättvisans skull, eller för att lite tävlingsanda alltid är ett välkommet och hälsosamt inslag i en beslutsprocess. Utan främst för att undvika följande scenario:
- Eh, jag vet inte....vad tycker du verkar bäst?
- Nej jag vet inte heller riktigt. Kanske det här? Men bara om du är ok med det... fast å andra sidan...
- Jamen då gör vi som jag sa i början!
- ....  Ok *sur*
(Alternativt repetera variationer på velandet tills prestigen pyst ur de inblandade, och beslut fattas håglöst)

Så studera för guds skull denna infographic, och lär dig hur du oftare kan få din vilja igenom utan att verka alltför diktatorisk. Och spara lite tid på köpet.

Isn't it ironic

2008 uppsökte 44,786 amerikaner akuten efter att ha skadat sig på ett första hjälpen-kit. Det är fler än skador relaterade till rakhyvlar och rakblad (40,965) eller motorsågar (29,753).

Fast bäst av allt: i kategorin "otroligt men sant", finner vi att kontorsmaterial och mynt tillsammans stod för över 65,000 besök till akuten under 2008. Den statistiken lämnar mycket utrymme åt fantasin.

Här kan ni hitta fler statistiska guldklimpar.

När Fru Fortuna snurrar ditt hjul

... nedåt, spela Kid Icarus och få ut mer av livet. Man blir lite gladare bara av att se de små djävuliterna komma flygandes för en frontalattack.

Aktiemäklarna med händerna i ansiktet

En fotografisk studie i mänsklig nöd och lidande. På sistone har denna fotoblogg ett ovanligt rikt källmaterial att hämta ifrån. Varning för starka bilder om du värnar om vita medelklassmän som våndas och sliter i sina anletens svett.

The brokers with hands on their faces

Friggs proudly presents....

...the Milfshake! 

För alla oss som trodde att Friggs var ett snällt hälsokostvarumärke som mest krängde B-vitaminer - vi hade fel. De säljer nu även livsstil på tetrapak: the milfshake!

Har dock lite svårt att föreställa mig att innehavandet av en milfshake som identitetsmarkör skulle kunna framkalla andra känslor än lätt genans. Jag vet inte heller om de kommer locka mer kunder med det nya namnet. "Inte utan min milfshake"? "När du bestämt dig - milfshake"? Hur jag än vrider och vänder på det så känns det... fel, bara.

Fast ärligt: lägger jag PK-filtret åt sidan kan jag inte hjälpa att jag tycker det här är ganska roligt.

Dagens dåre

"A hobbyist in Sweden is gaining notoriety after being arrested for trying to build a nuclear fusion reactor in his kitchen, according to news reports."

"Hej hej, jag är från Skåne och jag tänkte jag skulle ta och bygga mig en kärnkraftsreaktor i min lägenhet".

Ja, varför inte? Precis när Skandinaviska män behövde lite positiv PR.

Alltså, vart får folk alla dumheter från? Skönt för grannarna att veta att den unge mannen i fråga inte lyckades göra hela längan till en radioaktiv zon. Det hade ju varit trevlig. Tack för cancern, liksom.

Greetings from the cubicle farm, part 2

- Skulle du äta the quadruple bypass burger om du kunde?

Det är min kollega som är i farten igen, och nu är det en-kilosburgare från USA som är på tapeten.

- Hmmm.... om jag kunde. Men jag tror inte jag kan äta så mycket, rent fysiologiskt alltså. En gång åt jag två 250-grams burgare i ett kör, och på det följde en natt utan nåd. Så det fick nog bli Single bypass burger.

- På the Heart Attack Grill kan du också äta så mycket strips du vill. De är friterade i ister!

"The Quadruple Bypass Burger with 8,000 Calories (33 MJ) has been identified as one of the 'world's worst junk foods'. It consists of four half-pound beef patties, eight slices of American cheese, a whole tomato and half an onion served in a bun coated with lard."

"Taste worth dying for". För en gångs skull en skräpmatsslogan som håller vad den lovar.

Greetings from the cubicle farm

Min kollega säger åt mig att jag ska komma över till hans skribord.

- Vilka två egenskaper skulle du välja för en partner?! säger han, och pekar på grafen ovan.

- Tja du... intelligent och emotionellt stabil fick det nog bli.

- Jag skulle lätt välja snygg och emotionellt stabil. För om hon inte är så smart kan jag manipulera henne, säger han och knackar sig på sitt nickande huvud.

- Ja det förstås... fast det kan ju bli lite tråkigt i längden kanske.

Ja, så går en dag ur våra liv för att aldrig komma åter.

Knowing Björn

Input 1: En mobil ringer här på det halvtomma semesterkontoret. Melodin som ljuder är "The man who sold the world" med Nirvana, den från deras unplugged sessions (som jag tror de flesta i den smädade generation x känner till - och det övre segmentet från y med, för den delen).

Input 2: Jag laddar en artikel för veckans nyhetsbrev. Titeln lyder "Knowing x", och så klart går tankarna till ABBA:s Knowing you knowing me.

Output: jag lyssnar på båda, och sedan klickar jag mig vidare till Ring Ring med ABBA (för att sluta cirkeln). HUR har jag kunnat missa den här störtsköna ABBA-videon? Och vad i hela fridens namn tänkte Björn egentligen på? Det räcker inte med eyeliner, silvrig stjärngitarr och mantel för att bli glamrockare med klass. Speciellt inte när man står och ler så där fåningt som han gör.

Ingen sensmoral levererad. Precis som jag en gång sa till min vän Hanna, så måste en metafor inte kunna omsättas i motsatsen för att vara giltig. Och ibland är en anekdot inte mer än en simpel anekdot utan mening.

Respect your elders?

Jag sitter på vänsterkanten på en bänk. Jag väntar på bussen. Från vänster kommer en gammal tant, från höger en annan. Jag börjar resa mig upp för att göra plats åt tanten som kommer från vänster. Men det skulle jag inte gjort. Tanten från höger, en bastant dam med käpp, smäller till min arm med sin apotekspåse, och säger väsande medan hon sätter sig till rätta:

- Lägg av jänta, inte behöver du resa dig för mig inte!

- Eh....nej.

Så jag sitter blickstilla kvar och stirrar rakt fram, skiter i upplåta min sittplats till tanten från vänster, och ser noga till att tanten från höger går in före mig när bussen väl kommer. Man vet aldrig, det hade kunnat komma en till rallarsving, följt av en harang i den här stilen:

- Lägg av jänta, gå in före mig - se så ja, in med dig!

Dagens åldringar... de är inte vad de brukade vara.

En annan tant som är redo att

klippa till om så skulle krävas

Om nödåret 1816 och andra styggligheter

Jag har ingen TV. Det gör inte så mycket, TV:n här nere i Spanien är för det mesta kass - om du inte tycker att män utklädda till kvinnor, eller mediokra muppimitationer till sidekicks, är höjden av underhållning.

Nej, med datorn kommer man långt, och på SVT Play finns det mycket intressant kvalitetsmaterial att titta på.

Som ikväll. Klickar först på "Hästpojken". Nej du, är du inte i Sverige så går det inte av upphovsrättsliga skäl. "Jag är en psykopat". Klick! Samma visa. Klickar på "Varför döda sin familj?", "Skulle du rädda en främling", "Queen - the days of our lives" - nej, nej, och åter nej! I desperation klickar jag på "Året då sommaren aldrig kom", en dokumentär om svältåret 1816. Bingo! Det tackar vi för; man har ju trots all inte roligare än man gör sig. Och 1816 verkar ju ha varit ett festligt år.

Tested and approved! Spansk humor-TV

La vie en rose

Jag köpte mitt livs första set med handdukar, efter rekommendation av personal på Spaniens ledande varuhus. För att göra det hela lite festligt så valde jag knallrosa handdukar (kaklet i mitt badrum är blekt rosa, så matchning var en viktig aspekt). Så med fem handdukar i tre olika storlekar vandrade jag stolt hem med mitt inköp.

Ojojoj vilket misstag. Efter tre tvättar så är fortfarande mitt badrum kroniskt täckt av cerise ludd och damm. När jag torkar mitt ansikte med bomullsrondeller blir de cerisa. När jag smörjer in mig så får jag hela sjok av flottigt cerist ludd i händerna. Och tja, hela jag är lite lätt luddigt cerise.

Så knallrosa handduksset från el Corte Inglés får en vingryckt geting (med gadden utdragen) i betyg av mig.

Jag sökte handduksludd,

och fann en toalett med ansikte

- jag är inte besviken

Abre fácil - mentira*

Mjölktetror i all sin ära, men när det kommer till svåröppnade förpackningar slår spanjorerna oss på fingrarna. Bäst av allt - iaf för oss som tillhör den ironiska generationen - är att det så gott som alltid heter "Abre fácil"- öppna lätt. När du till slut står där med plastslamsor av "öppna lätt" fliken i din hand, och med innehållet i förpackningen ännu varsamt omslutet, så undrar du varför det behöver heta något överhuvudtaget, när det ändå inte håller vad det lovar. Det kanske är typiskt svenskt att ha så höga förväntningar på sambandet mellan beskrivning och innehåll.

De är konsekventa med: jag har hittills hittat försvinnande små mängder av lättöppnade förpackningar. Ett business opportunity för alla entrprenörer, om jag någonsin såg ett sådant.

Här har ni ett skolexempel på "abre fácil" för charkuteriprodukter. Mycket underhållande.

*) Mentira=lögn

Los cojones=lit. testiklarna, vard. i helvete heller

Det finns inga problem utan lösningar 2 - alla pratar svenska!

Vafalls?! Sammanträffande? Eller har vi att göra med en Europeisk kartell för utövare av den högre magin (se inlägg "Det finns inga problem utan lösningar")?

Tack till Jill för gott samarbete i kartläggandet av magiutövning på hög nivå i Europa.

Ohämmat fusk

Jag sitter och äter min frukost på en uteservering, delvis skuggad av några växter som caféägarna satt ut för skugga, avgränsning och dekoration. Sätter nästan kaffet i vrångstrupen när jag ser det inringade missfostret på bilden ovan. Metallstänger med brun säckväv runtom, och så limmar vi fast en fana med gröna plastblad. Som kronan på verket så tar vi och gjuter fast det hela i en blomlåda.

Jajjemen, det är guldkant på nytt vis.

Det finns inga problem utan lösningar

Jag gillar inte flyers. Men det finns flyers... och så finns det flyers! Översättningen är som följer:

Mäster Dembo

Stor upplyst afrikansk siare med snabbhet,

effektivitet och garanti

DET FINNS INGA PROBLEM UTAN LÖSNINGAR

HJÄLPER ATT LÖSA OLIKA PROBLEM SNABBT OCH GARANTERAT!

Den afrikanske MästerSchamanen, Stort Espirituellt Magiskt Medium, med naturliga krafter och 28 års erfarenhet i den Höga Afrikanska Magin, löser alla typer av problem och svårigheter hur svåra de än kan vara: kroniska sjukdomar från tobak och droger, alla äktenskapsrelaterade problem, vinna tillbaka partner och attrahera älskade personer, impotens, kärlek, affärer, juridik, ta bort förhäxningar, tur, depression och skyddande av släktingars liv, behålla jobb, attrahera kunder. Vilket problem som helst som har med kärlek att göra löser han omedelbart med positiva resultat garanterade till 100% inom maximum 3-7 dagar. Alla dagar mellan 8 och 23.

Om du lider av några av ovanstående problem - hör av dig: jag ordnar träff med Dembo.

Montesquieu & jag

Hur länge kan en norrländsk lekamen svettas utan uppehåll? Det återstår att se, men åtminstone två veckor kan den svettas utan uppehåll. Sideffekter: minskad aptit, rubbad sömn, allmänt ökad grad av letargi, samt ofrivillig exhibitionism då kroppen kräva ett minimum av kläder (bejakas enkom inomhus).

Montesquieu var nog inte helt ute och cyklade med sin teori om hur klimat formar kulturer och dess folk (fast att Frankrike skulle ha det optimala klimatet för en positiv kulturutveckling kan debatteras).

I morgon kommer det krypa upp ytterligare några grader, till 36. Ok, 36 låter inte så mycket. Men det är hur värmen ackumuleras inomhus som verkligen gör susen.

Lisa för själen 25/6: gazpacho, takfläkt, Doris Lessing, Flaca med Andres Calamaro.

Brustna illusioner (om än banala)

Min nya kontorsstol. Du var något fyrkantigare, och mycket renare, än min dåvarande loppbitna (men bekväma) stol. Du utstrålade hopp om lycka och skön ergonomi. Du var så modern, och hade så många nya funktionaliteter och knappar.

Efter bara några dagar med dig, känner jag mig sviken. Kanske vi kommer kunna närma oss varandra och bli goda vänner med tiden, men just nu hatar jag dig.

Vad som hände med den spanska skatteåterbäringen

Sista inlämningsdagen för deklarationen i Spanien är sista juni. Och här är det self service som gäller. Som utlänning får du ingen information eller blankett hemskickad. Så för tre veckor sedan beställde jag, via deras automatiska telefontjänst, min deklarationsblankett.

Tre veckor gick, och ingen blankett. Jag ringer, och telefonisten frågar vilken min folkbokförda adress är. Jag svarade visst fel adress, men kunde inte få reda på var jag är skriven av telefonisten Pilar. "Gå till skattekontoret i Guzman el Bueno", var hennes sista ord.

Jaha, så i morse anlände jag, fem minuter efter öppningstid. Jämmer och elände: kön ringlade nästan runt kvarteret! Med andra ord: en reguljär folkfest.

Väl inne gick det som smort. Jag blev skickad till rätt avdelning, och behövde inte komplettera med andra blanketter. Jag fick även reda på varför min blankett aldrig blev skickad till mig. Blast from the past: jag är visst fortfarande skriven på Carrer del Carmen, Barcelona.

Så, vad hände i slutändan med den spanska skatteåterbäringen? Noll och tji. Det verkar som att jag för första gången i världshistorien har åkt på att betala restskatt - 500 €. Jag har noll chans att försöka dechiffrera vad papprena egentligen säger, så det är väl bara till att gå till banken och hosta upp slantarna.

Hett hett hett

Det är officiellt. Sommaren har slagit Madrid som en slägga. Luften är som en hårfön på max värme rakt i plytet, och hettan som stiger från asfalten steker fötterna. Och det här är bara början.

Vad innebär då detta i det vardagliga livet? Utegångsförbud mellan 11 och 19, mer eller mindre. Måste man gå ut så går man på the shady side of the road.

Med sin frikostiga AC blir kontoret plötsligt en oas i en knastrig öken.

Wiz kid saves the day

Jag befinner mig i skrivande stund i ett hotell som skulle kunnat vara Joakim von Ankas*. Internet? 4 pund för en timme, 9 för ett dygn! TV? 9.99 kostar det per dygn. Frukost? Det blir 12 extra pund! En konverter? Finns att köpa för 7 pund i receptionen. Och så vidare.

Men så har vi då Ahmed, den unge killen i receptionen. När jag ska betala för internet, så dröjer han med mitt kreditkort vid apparaten, tänker, och säger, "Nah, you're already paying 100 pounds for the room; it's free".

Härliga tider, tycker jag, och spatserar glatt upp till rummet. Jag upptäcker dock snart att internet inte fungerar, och jag inser att jag måste ha en konverter så laptoppen inte tar slut på batteri. Ja visst, de kan skicka upp någon, men vill jag ha konverter så lånar de inte ut - du får köpa. Mutter mutter, tänker jag, och tittar ut på ett regnigt Luton med något grått i blicken.

Efter 5 minuter kommer Ahmed, fixar internet OCH pluggar in min sladd i det engelska eluttaget medelst en plastsked!! "Ok Liz, but don't try this at home", säger och tittar upp på mig över sina Steve Urkle liknande glasögon.

"Wiz kid", väser jag fram, "du har räddat min dag". "Sorry Liz?", säger han, och jag säger helt enkelt "Thanks, now this is what I call service."

*) I en Kalle Anka tidning som jag läste när jag var liten, så hade Joakim von Anka installerat myntapparater i alla eldrivna maskiner i Kalles hem (med syftet att få tillbaka pengar Kalle var skyldig honom tror jag). Ta en dusch? Kostar vettu! Se på tv? Släng i en slant för en halvtimme. Och så vidare.

En enkel betraktelse på Sveriges nationaldag

När det pratas om olika aspekter av att bo utomlands, tycker jag ofta att en aspekt brukar glömmas bort. Nämligen att du för det mesta inte har en susning om vad folk pratar om. Så du får öva på att inta neutrala ansiktsuttryck, som förhoppningsvis uttrycker iaf en mild nyfikenhet. Alternativt nicka instämmande, och säga "Jag älskar den showen/musikern/humorpersonen etc etc!"

I Madrid har jag kommit att vänja mig vid det. Det bara är så (även om det ska tillstås att du kommer en bra bit med Abba, Ace of Base, Ikea och Björn Borg). Men nu när jag är på del två av en kurs i England, och måste delta i gruppsamtal under luncher, kafferaster, middagar etc, så inser jag hur djupt det hela går. Du har noll chans att delta i de flesta samtal av lättare karaktär, när olika populärkulturella fenomen avhandlas. Monty Python och slaget vid Hastings räcker bara så långt.

Det spelar ingen roll om du frågar, för du har ändå ingen koll. Fast jag frågar ju ändå. Bara för att kunna säga "Hmmm...no, no idea what you are talking about." Och le lagomt fåraktigt.

Jabba the cat

Jag är bara tvungen att dela den här lol-katten. För er som inte har en aning vad det här ska föreställa, kolla här.

Me, me, me

Jag vet inte om det här (den inringade kommentaren) bara är ett enstaka exempel på gammeldags enfald och dumhet. Men med nya tider och nya teknologier så tas det hela ibland till oanade höjder.

Det här är inte en facebookuppdatering, eller en polemisk nyhet. Det här är en notis om någon som dött, och "Stolt släkting" har valt att kommentera om hur stolt hon/han är över sin familjs ingripande. Va? Om det hade varit en närstående till mig så hade jag storknat över denna förmätna smaklöshet.

Svenska staten borde göra det obligatoriskt att utbilda folk i sociala medier...eller införa böter för dylika övertramp.

"Lunes"

Måndag. Eller "lunes", som spanjorerna på kontoret brukar säga, höjandes ögonbrynen, som att det förklarar allt. Det är på måndagar som hiss nr. 1 vägrar gå upp, och hiss nr. 2 stannar på varje våning upp till tionde våningen. När alla program på din dator kraschar, när ingen svarar på telefonen, och inget funkar. Den här sången går till alla måndagar.

Varför?

Ibland tänker jag att jag borde gå ur Facebook:

"Regndag = mysdag med mini och lite senare även mammans goprutt till lilleman."

Tisdag eftermiddag på en fredag eftermiddag

Jag bara måste dela med mig av den här gamla dängan! Kom att tänka på den när jag tidigare i veckan skulle sätta upp ett möte för en tisdags eftermiddag.

Uppdatering på #spanishrevolution

Jag skrev häromdagen om Plaza del Sol, och ungdomarnas protester runtom i Spanien.

Breaking news: just nu håller de på att välsigna majs nere på Plaza del Sol medelest en intrikat dans. Hundflöjtarna (som jag skrev om i detta inlägg) verkar helt ha tagit över rörelsen.

Nej vet ni vad: med en joint, en flöjt och en hund (och låt oss inte glömma välsignad majs!), vette tusan hur långt en revolution kan gå.

Om ni inte låter oss drömma, låter vi er inte sova

Något kokar nere på Plaza del Sol. Det verkar som att + 40 % arbetslöshet bland ungdomar, och ingen förändring i sikte, till slut tagit skruv här i Spanien.

Det verkar inte riktigt klart vad som står på agendan, utom att de vill se en förändring. Även om Spanien inte är Italien, så finns det ganska gott om politiker som varit inblandade i korrumption. Valsystemet här favoriserar de två ledande partierna, vilket i stor utsträckning har att göra med hur man valde att ge regionerna en hög grad av autonomi efter Francos död. Så ungdomar känner att det inte spelar någon roll vad de röstar på, eftersom inga av de två ledande partierna representerar deras agenda, deras verklighet. Ja, och så det där med korrumptionen då.

Alla spanjorer jag pratar med verkar optimistiska, till och med de mest cyniska. "Äntligen händer det något", verkar vara den delade känslan. Som BBC säger i det här klippet - det här har aldrig hänt innan i Spanien.

I går gick jag ner för att se vad som stod på, inför det stundande valet i dag. Kring fyra var det ganska lugnt, nästan lite festivalsstämning. Konserter, folk som pratade i megafoner, högtalare som basunerade ut hur man kunde delta i olika workshops och idénätverk. Mer eller mindre politiska plakat, skyltar, banderoller, A4-papper täckte statyer, byggnader, tältsamlingar.

Huerta del Sol (huerta=liten odling)

Scenariot var radikalt annorlunda vid 22-tiden. Då gick det inte att komma fram till torget för allt folk, och det var ett väldigt liv.

Medan politikerna fortsätter diskutera kring huruvida protesterna/demonstrationerna runtom i Spanien är lagliga eller inte, går de spanska väljarna till regionalt och lokalt val i dag. Och protesterna verkar fortsätta. Återstår att se hur det hela tar sig efter valet, då folket inser att protesterna inte kommer kulminera i störtandet av en diktator, eller ett politiskt system.

Apocalypse Now

Jaha. Då fick man höra att jorden kommer gå under i morgon. Jag som trodde apokalypsens deadline var satt till 2012.

Så jag funderar på vad jag ska göra i morgon. Spela Civilization när världen går under känns ödesmättat och meningslöst på samma gång. Kanske ta mig ut till en park och ligga och kolla på moln vore ett bättre alternativ.

I god tid

Klockan sju var det sagt, och klockan sju befinner jag mig i hotellobbyn. Ingen där. Jag snappar åt mig en the Guardian's kulturbilaga, och tänker att jag ska sätta mig ner för att läsa ett slag, men ändrar mig och går till baren.

"Har företaget x öppen bar från sju?", frågar jag, mest för att få någon form av fingervisning om jag är på fel plats. Jag är onekligen förbryllad över att ingen annan (av inalles 14 kursdeltagare) har kommit ännu. Bartendern bläddrar länge och väl i en pärm, och svarar slutligen: "Ja, från och med halv sju, så det är en halvtimme kvar. Do you want me to sneak you something from the shelves?" frågar han konspiratoriskt. "Nej tack, det är bra", svarar jag, och lommar upp till mitt rum igen.

Om 20 minuter försöker vi igen.

Ja, hello Lionel Richie!

För fler meningslösa flyers, klicka här.

Spoongi Bobble!

Fascinationen med Japan fortsätter! Här en helt hysterisk McDonalds-reklam med Svampbob Fyrkant.

Handel med förhinder

Går till designhörnan på en butik i Stockholm. Roffar åt mig lite sånt jag kommer åt och sånt jag kan behöva. När jag provat färdigt lämnar jag tillbaka en skjorta som kostar 1000 kronor till biträdet som står vid provhytterna - "Lite dyrt det där tycker jag", och går med stickad tröja à la Carin Wester, och en klänning i annat märke, mot kassan. Är inte så förtjust i klänningen, men kostar den 250, så kostar den 250. Har också roffat åt mig ett halsband, och beger mig således till kassan.

"2850 kronor" säger han i kassan. Jag frustar till, och frågar vad klänningen kostar. "1250, jaha, ok, då tar vi bort den då."

"1650 kronor blir det då -" han ser på mig, och jag är nu högröd i ansiktet av denna fars - men än så länge mer indignerad än något annat, och säger "ja tröjan kostar 1400, den är ju från vår designerhörna..."

"Jaha, ta bort tröjan med då", säger jag, pekar på halsbandet, "och jag behöver ingen påse för halsbandet - slå in den i lite papper så är det bra så."

Sensmoral: prisjägaroptimism och dåligt disponerade prislappar är en kombination som går illa ihop.

Det var här allt började gå utför

The bin Laden family on a 1971 visit to Falun, Sweden, where the family did business with Volvo. Osama, second from the right, was then about fourteen years old.

Läs mer om hur det hela hänger ihop här.