lång väg hem från grönsakshandlaren

det har varit too goddang hot här nu ett tag. på morgonkvisten är inte lägenheten till mkt tröst. väggen som vetter mot gatan är helt i glas, och solen ligger på fram till 11. lite tältkänsla.

35 grader eller inte, vissa sysslor kan inte försummas, som att handla ingredienser till gazpachon.

sedan vi flyttade till den nya lägenheten så har Javi fått lov att försöka hitta andra frukt- och grönsakshandlare. den här ligger ganska långt bort, vid Mercado de Vallehermoso. tomater för 40 kronor kilot! bigarråer för 70!

80 kronor fattigare så begav vi oss hemåt med en påse full med ingredienser för gazpachon.
på vägen hem gick vi förbi en affär som jag sett en gång tidigare. i fönstret sitter en ara, och för att komma in måste du ringa på porten. så jag ringde på.

just när jag tänkte ge upp öppnas dörren. jag börjar prata med butiksägaren om hur affärerna (huvudsakligen sålde han ormar o ödlor) går, tillgången på reptiler, om minimarsvinen skulle bli ormmat, om han hört om ngn som tämjt skator, och om aran i buren.

den visade sig vara deras, och hette Jiyo; en färgsprakande yngling på enbart 2,5 år och 8 kilo tung. medan vi pratar snackar Jiyo goja (förlåt, var bara tvungen).

så tar ägaren ut Jiyo ur buren. det var ju så klart mycket upphetsande! jag fick hålla honom på min hand. ägaren sa att Jiyo gillade mig. tja, om faktum att en papegoja höjer och sänker på huvudet repeterade gånger, stirrar på dig och upprepar sitt namn, så kanske det stämmer. lite rädd var jag, de har väldigt kraftiga näbbar, men inga sådana fasoner. två timmar senare hade jag fortfarande märken kvar efter hans klor, men det var det värt.

annars: strejken slut, Spanien i VM final, svullna fötter (varmt). och jag är nästan klar med krig och fred, efter drygt ett halvår med en bedrövlig upplaga med 2000 lösa sidor.